Den ryska annekteringen av Krim och fortsättningen i östra Ukraina får konsekvenser inte bara för svensk försvarspolitik, läs utförlig PM här.
Även i Finland sker en påtaglig skärpning av analysen, inte minst i frågan om medlemskap i Nato. Statsminister Jyrki Katainen uttalade sig före påsk för medlemskap (FNB 12/4), särskilt om ansökan sker tillsammans med Sverige.
Även Europaminister Alexander Stubb har uttalat sig för Nato-medlemskap (Hbl 12/4) även om frågan inte är aktuell just nu, med nuvarande regering och Ukrainakrig:
”I det här läget är Natofönstret stängt, men när krisen lugnar ner sig så skulle det åter vara möjligt med ett medlemskap… Vi borde ha gått med i Nato redan 1995, samtidigt som vi gick med i EU. Jag är fortfarande en varm anhängare av Nato eftersom jag bedömer att ett medlemskap skulle öka vår säkerhet. Men just det argumentet talar mot att det kunde ske nu. Vi ska se till att dörren fortfarande är öppen när krisen är över.”
Enligt en opinionmätning bland Finlands reservister har stödet för medlemskap på ett år ökat från 30 procent till 40, medan motståndet minskat från 23 procent till 19 (FNB 12/4).
Försvarsminister Carl Haglund anser att Finland nu står ”mentalt sett närmare Nato än någonsin tidigare” och hänvisar till en annan opinionsmätning nyligen (TNS Gallup 11-22 mars) som visar att en majoritet (53-34) stöder tanken på ett medlemskap – om statsledningen vill det. (FNB 15/4)
Även presidenten (1994-2000) Martti Ahtisaari har tagit till orda för Nato-medlemskap, främst av ekonomiska skäl; ett inte helt vanligt argument för socialdemokratiska fredspristagare. (ÅU 14/4)