Foto: Joel Carillet
ISRAEL Muslimska kvinnor i Israel läser allt oftare vid universitet och blir mer självständiga ekonomiskt. Samtidigt fördjupas deras religiositet. Eli Göndör skriver om varför detta omkullkastar uppfattningen om att bättre ekonomiska och sociala villkor leder till minskad religiositet.
I studentmiljön på israeliska universitetscampus syns muslimska kvinnor med slöja allt oftare. Fenomenet illustrerar statistik som visar att muslimska kvinnor i Israel studerar allt längre, gifter sig allt senare och föder allt färre barn. I allt väsentligt följer de samma trend som kvinnor i andra delar av världen. Men trots att muslimska kvinnor i Israel blir allt mer självständiga, och får det bättre avseende ekonomi och social status, fördjupas samtidigt deras religiositet. Därmed ifrågasätts den vanliga uppfattningen att utbildning och förbättrade ekonomiska och sociala villkor automatiskt leder till minskad religiositet.
Hur förklaras denna utveckling? Vad är det som gör att dessa kvinnor trots förbättrade levnadsvillkor väljer att upprätthålla ett religiöst liv och till och med fördjupa sin religiositet, exempelvis genom att be flera gånger om dagen och gå klädda i slöja?
Mellan 2008 och 2012 intervjuade jag inom ramen för min avhandling muslimska kvinnor i Israel om varför de är religiösa. Kvinnorna jag samtalade med var alla israeliska medborgare, studerade vid israeliska universitet och ansåg sig vara religiösa. En del av dem hade flyttat hemifrån och bodde i studentbostäder i anknytning till universiteten. Men de flesta bodde kvar i byar utanför de storstäder där universiteten är belägna.
Vardagen för dessa kvinnor innebär tvära kast mellan miljöer med motsägelsefulla förväntningar på deras beteende och lojalitet. De lämnar dagligen de arabiska byar som är deras hem. Där talas arabiska och islam dominerar samhället, inte minst genom de moskéer som både syns och hörs tydligt genom sina minareter. Kvinnorna färdas med bil eller kollektivtrafik till Haifa eller Beersheva som är israeliska storstäder. Där tillbringar de sina dagar på universiteten omgivna av en judisk majoritet med hebreiska som dominerande språk i korridorer och föreläsningssalar.
Förflyttningen från hemort till universitet innebär ett skifte från att vara i majoritet bland andra muslimer till att bli en del av den arabiska minoriteten i Israel. Även rollerna de förväntas inta förändras. I sina hemorter förväntas kvinnorna ofta leva efter fasta traditionella könsroller och ses i första hand som syskon, mödrar, fruar eller släktingar. Deras roll i byarna är inte definierad utifrån livet de lever som storstadsstudenter. Universitetsmiljön tar inte hänsyn till något annat än hur de klarar sina studier.
Kvinnorna berättar hur de övertygat sina fäder och bröder att det är ett påbud i Koranen att studera och att de genom studierna förbättrat sin status i hembyarna. Samtidigt gör de anspråk på att vara mer moderna och insiktsfulla än andra som inte är troende muslimer.
Kvinnornas val att i första hand identifiera sig religiöst ger dem också möjlighet till mentala förflyttningar som inte nödvändigtvis tar hänsyn till den verklighet som de lever i. Genom sin fördjupade religiositet kan de identifiera sig med en global, muslimsk gemenskap som ger dem en känsla av att tillhöra en majoritet. Samtidigt innebär den fysiska verkligheten att de utgör en minoritet i Israel. Detta i sin tur kan leda till en känsla av att vara utanför den arabisk–muslimska gemenskapen. Dels på grund av att Israel är i konflikt med delar av denna, dels på grund av den högre sociala och politiska levnadsstandard som kvinnorna upplever i Israel jämfört med muslimska kvinnor i grannländerna.
Mentala förflyttningar säger egentligen väldigt lite om vilken omgivning kvinnorna föredrar att befinna sig i, snarare är det resultatet av komplicerade och delvis utsatta situationer. Under mina samtal med kvinnorna uttryckte de tydligt hur religionen hjälper dem att hantera de olika miljöernas motsägelsefulla förväntningar. De ber oftast om sådant som är förknippat med enkla vardagsproblem. Det kan handla om allt ifrån tentor till trassliga relationer. De hävdar att deras klädsel ger dem en känsla av status och värdighet både i sina hembyar och på universiteten. De tycker också att det är viktigt att de själva kan läsa, förstå och tolka koranen för att inte vara i behov av religiösa auktoriteter. Bland de olika tolkningsalternativen som förekommer väljer de alltid de tolkningar som gynnar deras målsättningar.
Förklaringen till hur det kan komma sig att kvinnorna blir mer religiösa trots att de studerar och deras levnadsvillkor förbättrats har att göra med förflyttningen mellan olika miljöer. Religionen ger kvinnorna svar på hur de ska hantera skillnaderna mellan de olika omgivningarna. Genom bönen finner de stöd för sina viljor. Klädseln och det religiösa sammanhanget hjälper dem att upprätthålla sin status och positionera sig i de nya miljöerna.
För de muslimska kvinnorna i Israel innebär valet att studera alltså en förbättrad levnadsstandard. Men studierna innebär också nya komplikationer i vardagens förflyttningar som de väljer att lösa med religionens hjälp.
