DEBATT I Storbritannien, USA, Kanada, Nya Zeeland, Australien och många europeiska länder tas undervisningen i retorik på stort allvar. I Sverige var retorikämnet obligatoriskt till 1842. Idag fattas en viktig ingrediens i den svenska lärarutbildningen, skriver Barbro Fällman.
Vad har talare som Martin Luther King, Winston Churchill, Bill Clinton, Madeleine Albright och drottning Margrethe av Danmark gemensamt? Jo, de har alla fått en gedigen utbildning i praktisk retorik redan i unga år. Vad är det som gör att vi gärna lyssnar till vissa talare och blir oengagerade av andra? Jo, när talaren har anpassat sitt språk och sitt budskap efter åhöraren och dessutom visar de personlighet och skärpa i framförandet – då blir presentationen just så intressant och angelägen som det anstår en modern framställningskonst.
Retorik har ända fram till år 1842 varit ett obligatoriskt skolämne i Sverige. Det var en självklarhet att teologer, präster och lärare läste retorik för att kunna tala, predika, plädera och lära ut på ett övertygande och pedagogiskt sätt. Men i samband med den svenska folkskolans införande togs ämnet bort som obligatoriskt skolämne.
Under 70-och 80-talen lämnades eleverna ensamma med grupparbeten och självstudier. Ordet ”katederundervisning” blev ett skällsord. Men vart tog den kunniga och berättande läraren vägen? Alla barn och ungdomar har i alla tider tyckt om lärare som brinner för sitt ämne och som kan vidareförmedla intresse och entusiasm.
Jag menar att en utomordentligt viktig ingrediens fattas i dagens lärarutbildning i Sverige – nämligen konsten att lära ut, att inspirera, locka och engagera eleverna. Ämnet retorik är det mest effektiva och populära verktyget för karismatiska och entusiasmerande lärare.
I Storbritannien, USA, Kanada, Nya Zeeland, Australien och i många europeiska länder tas undervisningen i retorik på stort allvar. Unga människor tränas i att göra presentationer på ett entusiasmerande sätt. De får tillgång till antikens goda exempel på tal och de lär sig att hantera nervositet, kroppsspråk, tekniska hjälpmedel och de retoriska verktygen. Och de får träna på att göra olika typer av presentationer. För eftersom retorik är ett praktiskt ämne, så är det träning och åter träning som ger färdighet.
Retoriken ska ses som ett demokratiskt instrument, ämnat att ge alla människor samma möjligheter att uttrycka sin åsikt. Samtidigt ger de retoriska kunskaperna oss förmågan att lyssna till andra, så att vi kan skaffa oss en förståelse utan att bli manipulerade. Retoriken bygger på blandningen av att tala och lyssna – utan tvång på att någon ska övertalas eller tvingas dela åsikter eller ståndpunkter.
Att få lära sig att kunna övertyga med förnuft och känsla borde vara en självklarhet för svenska elever. Vi lever i en internationell kontext där Sverige måste kunna konkurrera med inte bara kreativitet, entreprenörsanda och välrenommerade industrier – utan också visa omvärlden att vi kan presentera och representera våra varumärken på ett sätt som ger oss samma möjligheter som de stora talarna i historien att bli ihågkomna och citerade.
Att kunna påverka sin situation i både det lilla och det stora sammanhanget, är en viktig och nödvändig kunskap för att kunna ingå i ett jämlikt och rättvist perspektiv.
