Idag rapporteras det om ytterligare ett blodigt attentat som den nigerianska terrorgruppen Boko Haram misstänks ligga bakom. Ingen har väl undgått gruppens många attacker under våren, då de mördat civila och rövat bort flickor. Det hänsynslösa agerandet har gett upphov till flera internationella insatser fokuserade på att förhindra fler attacker och hitta de bortrövade flickorna, något som visat sig vara lättare sagt än gjort. Situationen väcker frågor rörande vilka Boko Haram är, om de har något stöd från civilbefolkningen och vad som är gruppens egentliga mål?
Boko Haram, vars namn betyder ”västerländsk utbildning är en synd”, är en islamistisk terrorgrupp som har varit aktiv i Nigeria sedan år 2004. Tidigare har Boko Haram riktat in sig på att bomba och beskjuta viktiga samhällsfunktioner så som statliga institutioner och kyrkor. I augusti 2011 så bombade de även FN:s högkvarter i Abuja.
Det finns en tydlig geografisk delning mellan områden med muslimsk dominans i Nigerias norra delar och de främst kristna områdena i söder. I flera av landets norra delstater tillämpas sharialagar. Lagarna har länge uppfattats som orsak till konflikter, inte bara mellan den kristna och den muslimska majoriteten, utan också mellan delstaterna i norr och det federala styret i söder. Konflikterna har varit fokuserade främst på den sociala situationen och ekonomin, samt på den politiska kampen i landet. Boko Haram bildades i de nordliga delstaterna, med syfte att mobilisera en islamistisk motståndsrörelse och störta den kristna regeringen. Målet är att införa islamistiskt styre och sharia i hela landet.
Boko Harams attacker har påverkat både muslimska och kristna grupper i Nigeria. Enligt Sveriges radio, som genomfört intervjuer i landet, saknar därför terrorgruppen stöd från civilbefolkningen. Samtidigt rapporteras det att många människor i Nigerias norra delar känner sig förfördelade, illa behandlade och åsidosatta av regeringen i söder. Denna ilska, i kombination med regeringens oförmåga att skapa välfärd och säkerhet åt befolkningen utnyttjas av Boko Haram för att mobilisera stöd. Gruppen hävdar exempelvis att de kämpar mot arbetslöshet och politisk korruption, en taktik som tycks fungera. Trots de blodiga attackerna har gruppen skaffat sig en del sympatisörer.
Boko Haram sägs ha anhängare från en blandad bakgrund, en del är arbetslösa, andra är strikta muslimer från medelklassen och många är fattiga som fått en chans att få en utbildning i Boko Harams egna koranskolor, ”Ibn Taimiyah”.
Situationen i Nigeria handlar i grunden om ett större problem än en hänsynslös terrorgrupp. Sociala faktorer, så som fattigdom och brist på utbildning och säkerhet, i kombination med den religiösa och politiska delningen av landet är faktorer som bidrar till att förstärka konflikten mellan Boko Haram och den nigerianska staten. Förmodligen ser en del grupper i det nigerianska samhället Boko Haram som en positiv motståndskraft, en kraft som potentiellt skapar förändring. Stämmer det så är det enklare att förstå varför gruppen är så svår att stoppa.
Läs också:
• Suberu, Rotimi T. (2009). Religion and Institutions: Federalism and the management of conflicts over Sharia in Nigeria, Journal of International Development, 21
• Mantzikos, Ioannis. (2010). The Absence of the State in Northern Nigeria: The Case of Boko Haram, African Renaissance, vol 7, No 1
