HANDEL Den illegala handeln håller diktaturer flytande, korrumperar demokratier, och stärker terrororganisationer – och handeln av förfalskade konsumentvaror är det stora växande hotet. Karl Lallerstedt skriver om det aktuella läget och hur det påverkar omvärlden.
FN uppskattar att den transnationella organiserade brottsligheten omsatte 870 miljarder dollar om året för fyra år sedan, motsvarande 1.5 procent av världens BNP, eller 7 procent av världens varuexport. Siffrorna är häpnadsväckande. Hur påverkar ett så pass stort problem den ”demokratiska balansen” i världen?
Virginia Comolli, vid det Internationella Institutet för Strategiska Studier (IISS) i London, är expert på den globala narkotikahandeln och säger att:
– Den politiska och militära eliten i vissa länder vill knappast bekämpa den illegala handeln, de tjänar på den. Och de köper stöd och röster med pengarna de tjänar. Pengar är makt.
I förra månaden såg vi exempel på den illegala handelns potential att korrumpera. Amiral Bubo Na Tchuto greps på en yacht i internationellt vatten i Östatlanten, och fördes till domstol i New York. Den tidigare chefen för Guinea-Bissaus flotta, som anses vara en ledande figur inom den transatlantiska kokainhanden, står åtalad för att ha planerat kokainsmuggling till USA. Några av de som greps tillsammans med amiralen har dessutom åtalats för förvaring av kokain som tillhör den colombianska terrorgruppen FARC.
Samma månad valdes Horacio Cartes till President i Paraguay. Cartes är en man som anklagats av motståndare för inblandning i narkotikasmuggling, penningtvätt åt knarkkartellen och han är samtidigt ägare i det bolag vars cigaretter är de mest smugglade i Latinamerika. Hans huvudkonkurrent i presidentvalet råkade dö i en helikopterkrasch innan valet.
Men om någon tror att denna typ av fenomen är begränsat till utvecklingsländer bör man påminna sig om Italiens sjufaldige statsminister Giulio Andreotti, som dog den 6 maj. En domstol fann att Andreotti gynnats av maffian till en sådan utsträckning att han borde ha räknats som en del av den. Kopplingar mellan maffian och ledande politiker fortsätter. Berlusconi är inte helt okontroversiell i dessa sammanhang. Hans politiska apparat har dominerat italiensk politik i närmare tjugo år, och ingår in den nuvarande regeringen.
När Bernardo Provenzano, bossen för den sicilianska maffian som varit på rymmen i 42 år, slutligen greps 2006 skedde det symboliskt nog några minuter efter det att Berlusconis valförlust bekräftats.
Att räkna upp alla makthavare som korrumperats av illegal handel är ett mission impossible, och mörkertalet är ännu större än det som rapporteras.
Den organiserade brottsligheten som drivs av illegal handel korrumperar demokratiska institutioner och partier. Det är ett stort problem i sig. Men den illegala handeln spelar också en avgörande roll i finansieringen av väpnad konflikt och terrorism. Enligt konfliktforskaren James Fearon varar konflikter där ”rebeller” förlitar sig på kontraband finansiering avsevärt längre (48,2 år i snitt) än andra konflikter (8,8 år).
Colombia och Afghanistan illustrerar detta tydligt. Länderna har varit i inbördeskrig sedan 1964 och 1978. Båda är nyckelproducenter för den globala narkotikamarknaden. Afghanistan producerar den överväldigande merparten av världens icke-medicinska opiater, och Colombia är världens största kokainproducent.
Den colombianska kommunistgerillan FARC (Latinamerikas äldsta terrororganisation) genererar merparten av sina intäkter från kokain. Organisationen är klassificerad som en terrorgrupp av EU, och har genomfört ett stort antal bombkampanjer, samt mördat och kidnappat civila.
Följer vi kokainets resa från Colombia över Atlanten ser vi även hur andra terrorgrupper profiterar. Al-Qaida i Islamiska Maghreb är djupt inblandade i smuggling av droger, människor, cigaretter och vapen genom Sahel-Sahararegionen.
Konflikten i Mali har gjort att detta fenomen, som beskrivs av vissa som ”gangster jihadism” uppmärksammats mer. Droger är ”haram” (förbjudna) enligt Islam, och detta visar tydligt att pragmatism trumfar ideologi när det handlar om pengar.
Droghandeln skulle inte gynna terroristorganisationerna om det inte fanns en marknad för produkterna. Den colombianska djungeln, vallmofälten i Afghanistan, och smuggelrutterna genom Sahara känns avlägsna från Sverige. Men det är bland annat därifrån knarket som köps i Sverige har sitt ursprung. Genom att köpa dessa varor finansierar heroinisterna på ”plattan” Talibanerna, som dödar våra ISAF soldater. Samtidigt som kokainisterna på Stureplan sponsrar FARC:s och al-Qaida i Islamiska Maghrebs terrorkampanjer. Förra årets dom mot den svenska narkotikahandlaren och nattklubbsägaren Paul Mardirossian visar att svenska brottslingar även är villiga att leverera vapen direkt till terroristorganisationer. Mardirossian levererade automatgevär och granatkastare till en man i Danmark som han trodde tillhörde FARC.
Eftersom illegal handel göder maffiaorganisationer, terrorgrupper och korrupta politiker bör det inte förvåna att den dessutom genererar intäkter åt några av världens mindre smakfulla regimer. Ledarna i Nordkorea, Vitryssland och Zimbabwe har mer gemensamt än bara riggade val och en förkärlek för batonger.
1974 skapade den Nordkoreanska staten ”kontor 39”, vars syfte är att generera hårdvaluta genom alla nödvändiga medel. Droger, piratkopierade konsumentprodukter, medicin och valuta produceras inom landet, och sofistikerade smuggelnätverk distribuerar varorna, enligt Moisés Naím vid Carnegie Endowment for International Peace. De årliga intäkterna på denna illegala handel uppskattas ligga mellan 500 miljoner och en miljard dollar. Det finns över 50 bekräftade fall, i minst 20 länder, med en nordkoreansk koppling till droghandel.
I ett kontrollerat land som Nordkorea sker ingen verksamhet utan regeringens vetskap. Även i Sverige har nordkoreanska diplomater vid olika tillfällen ertappats smuggla alkohol och tobak. 2009 dömdes ett nordkoreanskt diplomatpar för att ha försökt smuggla 230 000 cigaretter till Sverige. Men redan 1976 avslöjade Säpo att personal på Nordkoreas ambassad i Stockholm utnyttjade sina diplomatpass för att smuggla in sprit och tobak, som såldes vidare till restauranger och privatpersoner via svenska hälare.
Men Nordkorea är inte ensamt. Det finns gott om exempel i Vitryssland, Venezuela och Zimbabwe där staten, eller ledande personer inom det styrande skiktet, systematiskt profiterat på droger, vapen, smuggeltobak eller bloddiamanter.
Den illegala handeln håller diktaturer flytande, korrumperar demokratier och stärker terrororganisationer. Men hur ser framtiden ut?
Droghandeln är ett gigantiskt problem i sig, och utveckling är oroande. Över 60 000 har dödats i drogrelaterat våld endast i Mexiko sedan 2006, enligt Human Rights Watch. Ett antal stater i Centralamerika plågas också av extremt narkovåld. Samtidigt ökar droghandelns inflytande i Västafrika. Enligt Virginia Comolli vid IISS har afrikanska grupperingar ”vuxit från att ha varit ett DHL åt kartellen till att kontrollera flera steg i kedjan”. Nu stödjer dessa grupper politiska partier, och åtnjuter ofta starkt populärt stöd tack vare finansiering av grundläggande samhällstjänster.
Bortom droghandeln finns ett snabbare växande hot; den illegala handeln av förfalskade varor. FN uppskattar att narkotika årligen drar in 320 miljarder dollar för den organiserade brottsligheten och piratkopierade varor 250 miljarder.
Louis Bonnier, som är rådgivare vid den internationella handelskammarens sekretariat mot illegal handel (BASCAP), ser handeln med förfalskade och piratkopierade varor och dess enorma intäkter för brottssyndikaten som ett av de stora framtidshoten.
– Marginalerna är i vissa fall jämförbara med narkotika, men straffen är mycket lägre. Den organiserade brottsligheten har givetvis uppmärksammat detta, och vi ser nu hur alltfler kriminella organisationer ger sig in i denna lönsamma handel.
– Många av organisationerna inblandade är multikriminella och det är vanligt att intäkter från handeln med förfalskade och piratkopierade varor används för att finansiera annan brottslighet, så som vapen- och människosmuggling. Och när kriminella organisationer besitter så pass enorma medel blir storskalig korruption av polis, tull, rättssystem och politiker oundvikligt.
Enligt en studie beställd av den internationella handelskammaren uppskattas det globala värdet av piratkopiering mer än dubbleras mellan 2008 och 2015, för att överstiga en biljard (över 1000 miljarder) dollar. Detta är mångfaldigt mer än värdet av den globala narkotikamarknaden. Det är bara en tidsfråga innan denna snabbt växande marknad blir den viktigaste inkomstkällan för den grova organiserade brottsligheten och dess lierade.
Den illegala handeln gynnar kriminella – gatubrottslingar, terroristorganisationer och diktatorer – som systematiskt kränker mänskliga rättigheter. Att effektivt bekämpa den illegala handeln förefaller därför vara en viktig demokratifråga. Enligt Christer Winbäck, i riksdagens utrikesutskott, är det dessutom tydligt att den illegala handeln förringar Sveriges internationella biståndssatsningar. Han ser Världshandelsorganisationen WTO som ett nyckelforum där Sverige kan förespråka ett starkare internationellt regelverk för att minska den illegala handeln av konsumentvaror.
På grund av Doha-förhandlingarnas stagnation börjar alltfler ifrågasätta WTO:s raison d’être. Men med en ny generaldirektör, brasilianaren Roberto Azevo, på väg in kan det vara precis rätt tillfälle att lyfta nya områden för organisation att fokusera på.