Foto: Brian Jeffery Beggerly
RYSSLAND Med Putins nya lag hindras amerikaner från att adoptera ryska barn. Den ryske presidenten passar därmed på att angripa USA, men straffar snarare de ryska barnen. Pavel Felgenhauer skriver om det kritiserade beslutet.
Moskvapolitiken dominerades i december av den arga reaktionen på den amerikanska kongressens beslut att anta The Magnitsky Act, sanktionslagstiftningen mot ryssar inblandade i advokaten Sergej Magnitskijs död i ryskt fängelse 2009. Lagen förhindrar deras inresa till USA och fryser deras eventuella tillgångar.
Till en början aviserade Kreml en motsvarande lista på icke önskvärda amerikaner. Men under behandlingen av en sådan lag i duman tillkom paragrafer som hindrade amerikaner från att adoptera ryska barn, samt förbjöd MR-organisationer som tar emot privat eller offentligt stöd från USA eller har amerikaner anställda. Lagen antogs med överväldigande stöd och trädde efter president Putins underskrift i kraft på nyåret.
Inledningsvis försökte presidenten distansera sig från adoptionsförbudet genom att hävda att det var ett ”emotionellt svar” från dumaledamöter på ”amerikanska provokationer”. Han påstod även att lagen inte hade tillkommit på hans initiativ och att han inte hade känt till dess innehåll men förstod och stödde den.
Förklaringarna lät inte trovärdiga eftersom lagen drevs igenom under stor brådska och med Kremls tydliga stöd. Vid ett möte med presidentens rådgivande organ, statsrådet, hade Putin passat på att uttala sitt stöd för förslaget och angripa USA och dess behandling av adopterade ryska barn med en nationalistisk retorik: ”Det finns sannolikt många ställen i världen där levnadsstandarden är bättre än här. Ska vi skicka alla barn dit? Ska vi också flytta dit?”
Enligt en regimkritisk tv-kanal (Dosjd) hade de kontroversiella paragraferna lagts till av Vjateslav Volodin, presidentkansliets chef som ansvarar för Kremls policy och förtryck av opposition mot Putin. Stycket om beslag av tillgångar och förbud mot USA-stödda NGO hotar de flesta om inte alla befintliga MR-grupper, inklusive Moskvas Helsingfors-kommitté (MHG), det oberoende opinionsinstitutet Levada och Moskva-avdelningen av antikorruptionsorganet Transparency International.
Den mångåriga MHG-ordföranden Ljudmila Aleksejeva, 85 år, är en prominent dissident från Sovjeteran som utvisades 1977 och beviljades amerikanskt medborgarskap 1982. Hon återvände till Ryssland 1993, har nu dubbelt medborgarskap och menar att anti-adoptionslagen riktats speciellt mot MHG och henne, eftersom hon är den enda USA-medborgare som leder en MR-grupp i Ryssland. Tillsammans med andra MR-aktivister planerar hon att överklaga lagen i domstol som stridande mot konstitutionen. Men i Ryssland är domstolarna helt underställda och lojala mot Kremls order.
Copyright: Jamestown Foundation, Washington DC.
