Under årets första månader har frågan om handel med och vapenexport till auktoritära stater lyfts upp i den svenska utrikespolitiska debatten. Den mest brinnande frågan var om Sverige ska sälja vapen till icke-demokratiska länder, en diskussion som kulminerade i och med uppsägningen av det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien. Utöver vardagsdebatten handlar dock den större filosofiska och politiska frågan om huruvida handel verkligen gör icke-demokratiska länder friare. Nedan presenteras en överblick över debatten.
Sverige har sålt vapen och krigsmateriel till bland andra Saudiarabien och Pakistan, länder som fått omfattande kritik från bland andra Amnesty International, Freedom House och Human Rights Watch. Men det är fler än människorättsorganisationer som ogillar Sveriges vapenexport till vissa länder. Enligt en undersökning av Ipsos är fler än åtta av tio svenskar är emot vapenexport till länder ”där allvarliga och/eller utbredda kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer”. Även Socialdemokraternas regeringspartner Miljöpartiet har reservationer: de anser att miljöteknik går att exportera till diktaturer men inte ”övervakningsutrustning, vapen och produkter med dubbla användningsområden”.
Frågan om vapenexport blev brännhet i våras i och med debatten kring förlängningen av det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien. Företrädare från näringslivet varnade för att uppsägningen skulle ha allvarliga konsekvenser inte bara för krigsmaterielexporten, utan också för ”svenska företags verksamhet i landet och med stor sannolikhet även för svenska företag i andra länder”.
Som bekant fattade regeringen beslutet att inte förlänga avtalet. Utöver att utlösa en diplomatisk kris (där bland annat Saudiarabien och Förenade Arabemiraten kallade hem sina ambassadörer) fick beslutet allvarliga konsekvenser för svenska företag då Saudiarabien beslutade att stoppa utfärdandet av visum till svenska affärsresenärer.
Under våren har också handelsdiskussionen blossat upp i bredare mening. Huvudfrågan här är huruvida frihandel leder till demokratisering och förbättrade mänskliga rättigheter. Regeringen hävdar att så är fallet: näringsminister Mikael Damberg tror att svensk handel med ”svåra marknader” introducerar människor som lever under diktatur till en annorlunda kultur, någonting som i sin tur öppnar upp för mer tranparens och demokratisering. Statsminister Stefan Löfvens Kinabesök i våras, i samband med vilket han konsekvent vägrade att kalla Sveriges viktigaste handelspartner i Asien för ”diktatur”, illustrerade dock hur komplicerat förhållandet mellan internationell handel och mänskliga rättigheter kan vara.
Några dessa frågeställningar kommer att diskuteras vid ett seminarium hos tankesmedjan Frivärld den 1 juni. Efter en introduktion av Erik Brattberg, programansvarig för näringslivs- och handelsfrågor hos Frivärld, ska ett panelsamtal hållas med Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet och PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri. Samtalet kommer att ledas av Willy Silberstein. Mer info och anmälan här.
