BALTIKUM/SVERIGE Måndagens säkerhetspolitiska konferens anordnad av Frivärld öppnades av Lettlands försvarsminister Artis Pabriks. Han höll ett anförande om ansvaret för den gemensamma säkerheten i Östersjöområdet och frågade: Hur ska vi kunna samarbeta om vi inte är samordnade?
Under måndagen 27 maj pågick Frivärlds säkerhetspolitiska konferens Security around the Baltic 2013. Lettlands försvarsminister, Artis Pabriks, höll konferensens öppningsanförande och inledde dagen med en rättfram redogörelse av sina tankar kring säkerhetsläget i och omkring Östersjön. Anförandet finns att höra på podcast här.
Lettlands geografiska och historiska läge med angränsning till Östersjön och Ryssland har gjort säkerhetsfrågan central för landet en längre tid. Men Pabriks konstaterade att vi i Sverige bör bättre inse vårt läge och att även vi har till ett behov av skyddsnät.
Security around the Baltic 2013 var en heldagskonferens och på agendan stod bland annat militära samarbeten, energisäkerhet, Nato och Rysslands inflytande i regionen.
– I Sverige är den försvarspolitiska debatten högaktuell. Men att Sverige är en del av Östersjöregionen har kommit i skymundan. Det är den gemensamma situationen för hela regionen som är avgörande för hur säkerheten kommer att utvecklas också för Sveriges del. Det är med hopp om att få fart på denna diskussion som Frivärld ordnar Security Around the Baltic 2013, säger Stefan Olsson, chef för Frivärld, i anslutning till konferensen.
Försvarsminister Pabriks gick snabbt in på frågan om Natomedlemskap.
– Hur ska vi kunna samarbeta om vi inte är samordnade genom Nato? frågade han. Den svenska ovilligheten mot Nato hindrar det regionala samarbetet och frågan borde inte vara vad Nato kan erbjuda Sverige, utan vad Sverige kan erbjuda Nato.
Han fortsatte med att tala om att den svenska axelryckningen och tanken om att ”det löser sig ändå” är orättvis mot länder som exempelvis Lettland. De har varit medlemmar i både EU och Nato sedan 2004.
– Om något händer i EU bör Lettland vara med. Annars är man utanför samtal och inflytande.
Det kan vara något även Sverige bör tänka mer aktivt på, menade Pabriks. Både under hans anförande och vidare under konferensen berördes det faktum att USA ökar fokus på Stillahavsområdet och drar därför ned sitt säkerhetspolitiska engagemang i Europa. Den ekonomiska situationen påverkar den säkerhetspolitiska realiteten även där och inrikespolitiskt blir det allt svårare att motivera varför USA ska ta så stort ansvar för ett Europa som inte är redo att satsa på sitt försvar, varken ekonomiskt eller politiskt.
Som ”ny” europé och ”östeuropé”, även om han ogillar båda termerna, tycker sig Pabriks bli allt mer federalistisk. Det handlar om att sitta med vid bordet när besluten tas. Det är i Östersjöregionens, och Lettlands, intresse. 250 kilometer från Riga tar Europa slut, Baltstaterna är ett gränsland, med alla utmaningar som följer. Och Sverige, med sin Östersjökust och Gotland, kommer inte kunna stå passiv vid en eventuell kris.
Det viktigaste, anser Pabriks, är att fortsätta försöka övertyga. Och att förbättra den regionala integrationen, inte bara sammarbeta utan integrera, vilket måste gälla alla åtta länder i regionen – inte bara de fem nordiska.
Han påpekade under sitt anförande att regionen aldrig tidigare varit så säker, i vart fall inte under hans livstid, men det finns fortfarande bekymmer.
– Vad händer till exempel den dag regimen i Vitryssland faller? Och vad händer om Ryssland på allvar skulle drabbas av folkliga uppror? Rysslands mjuka makt ökar. Ryssland ökar sina investeringar i press och media i väst, TV-kanalen Russia Today tar marknadsandelar. Inte minst de ryska minoriteterna i de baltiska staterna lever i Rysslands skugga.
I en intervju med SR Ekot under konferensen säger Artis Pabriks att:
– Vi vill att den nordiska närvaron ska bli mer uppenbar, inte bara den ryska.
För att minska risken att Baltländerna ska ryssifieras och i värsta fall avdemokratiseras så vill han nu att Sverige, och Norden, ska ta större ansvar.
Han var under hela konferensen väldigt öppen med sina tankar och åsikter och sa bland annat att många i Europa tror att det aldrig kan bli krig här igen.
– Det är att lura sig själva.
Sverige behöver vara med och dela ansvaret för den gemensamma regionen, upprepade han.
– Om Europa misslyckas är det vi i Baltikum som drabbas av konsekvenserna först.