DEBATT Förra veckans val i Ukraina tyder på en tillbakagång i demokratin. Det skriver Margareta Cederfelt, riksdagsledmot (M) som besökte landet i egenskap av valövervakare för OSSE.
Val i Ukraina ses ofta i termer av demokratisk utveckling eller av politiska alternativ. Förra veckans val ses av vissa som mer än så, att det var den sista chansen att bevara demokratin i landet. Regionernas parti blev det största partiet med över 30 procent av rösterna. Fosterlandet kom på andra plats med som mest dryga 24 procent, följt av Kommunisterna och Klytjkos Udar med cirka 15 procent.
Från flera olika håll har det funnits en oro för att valet inte skulle ske öppet och rättvist, vilket är anledningen till att OSSE närvarade. OSSE skickade den största delegationen av officiella observatörer till parlamentsvalet i Ukraina: 635 medlemmar. Sammanlagt har över 3 700 utländska valobservatörer varit på plats.
Få tvivlade på att oegentligheter skulle förekomma från regimens sida i samband med valet och bland annat stängdes oppositionspartiers webbplatser ned den 17 oktober. Eugenia Tymosjenko, dotter till Julia Tymosjenko, har tidigare varnat för att parlamentsvalet skulle kunna leda till en oåterkallelig diktatur under president Viktor Janukovitj. Studier innan valet tydde på att endast 9 procent av ukrainarna förväntade sig en rättvis omröstning medan 47 procent menade att de inte skulle bli förvånade om det förekom valfusk
Regionpartiet har haft alla resurser att uppnå det valresultat de vill. De har köpt röster och har haft myndigheterna bakom sig. Ett ytterligare problem med helgens val är att valdeltagandet var lågt och många av dem som röstar är konservativa, vilket är en grupp som ofta röstar på dem som redan sitter vid makten.
Oppositionen behöver inte få egen majoritet i parlamentet men måste samarbeta med varandra för att hindra Janukovitj från att få en starkare makt. Om Janukovitj får över 300 platser i parlamentet har han möjlighet att ändra konstitutionen. Om det inträffar har den demokratiska utvecklingen en mycket lång väg att gå. President Janukovytj har idag en formellt starkare ställning än den forna presidenten Jusjtjenko och en konsekvens av hur dessa förändringar genomförts är att medborgarna förlorat än mer tro på demokratins formella institutioner.
Den optimism och vilja till demokratiska förändringar som var starkt förankrad efter den orangea revolutionen har urholkats. Den kraftigt försvagade oppositionen tycks inte ha lyckats mobilisera tillräckligt många väljare för att organisera demonstrationer mot oegentligheter i samband med valet.
De styrande i Ukraina gör allt för att behålla makten och Ukraina är nu Europas mest korrupta land. Enligt Transparency International har korruptionen i Ukraina förvärrats under 2011. Landet har tappat placeringar i Transparency Internationals korruptionsindex och befinner sig nu på plats 152 av 182 länder.
Ukrainare tvingas betala mutor för allt från sjukvård till att få bygglov. Den ökande kontrollen över media är den viktigaste anledningen till att Freedom House numera rankar Ukraina som ”delvis fritt” vad gäller demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter. I Reportrar utan gränsers rankning från 2010 föll Ukraina från 89 till 131 plats bland världens länder vad gäller yttrandefrihet.
Ukrainas utveckling ser således relativt dyster ut. Landets ekonomi är svag och Internationella valutafonden, IMF, utlovade stöd har fryst inne, just på grund av bristen på demokratiska refomer. Ett öppet och rättvist val ansågs vara en förutsättning för fördjupade relationer med EU, som har distanserat sig från Janukovytj på grund av fängslandet av flera oppositionspolitiker. Detta efter processer som setts som politiskt motiverade.
Det som nu sker i Ukraina är tyvärr en tillbakagång vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. För Ukrainas fortsatta utveckling var det viktigt att valet genomfördes demokratiskt med beaktande av integritet och den enskildes rätt till valhemlighet. Nu återstår det att se i vilken riktning Ukraina går.
