SOMALIA I Somalia finns det fler Facebook-konton än datorer. Internets intåg i landet har skett i rekordfart trots att Somalia var en av de sista länderna på den afrikanska kontinenten att bli uppkopplade. I och med att det militära säkerhetsläget förbättrats det senaste året vågar företag göra nya investeringar i landets internettillgänglighet. Förhoppningen är att demokrati och företagande ska följa i kölvattnet.
Somalias historia är minst sagt sorgkantad. Landet har inte haft en kapabel regering sedan början av 1990-talet när den tidigare ledaren Mohammed Siad störtades och Somalia kastades in i en våldsam maktkamp mellan olika grupper. Femton år senare skapades en FN-uppbackad övergångsregering som skulle styra landet tills dess ett demokratiskt val kunde hållas. Till en början var det för farligt för regeringen att ens befinna sig i Somalia; istället fick de sköta affärerna från Kenya. Länge kämpade den tillfälliga regeringen i motvind. Inte bara fick de tackla aggressioner från närliggande ärkefienden Etiopien. Det största gisslet var dock den al-Qaidaffilierade, islamistiska rebellgruppen al-Shabaab som med sin gerillakrigsföring och fundamentalistiska agenda kunde lägga stora delar av Somalia under sig. Till slut befann sig al-Shabaab bara några kvarter från regeringspalatset i huvudstaden Mogadishu.
Men så vände vinden. Övergångsregeringens styrkor lyckades med hjälp av soldater från Afrikanska Unionen vända maktbalansen och driva bort extremistgruppen. Med al-Shabaab förvisad till periferin har säkerhetsläget stabiliserats. Övergångsregimen lyckades trots inre stridigheter genomföra ett val och välja den tidigare universitetsläraren Hassan Sheikh Mohamud till landets nya president.
20 år av krig sätter dock sina spår, inte minst på infrastrukturen. Särskilt den digitala strukturen har varit hopplöst eftersatt. Fram till relativt nyligen hade bara en dryg procent av somalierna tillgång till internet. Medan resten av världen inte – minst affärsvärlden – länge varit uppkopplad så har den somaliska frånvaron av internet inneburit att landet isolerats ytterligare. Men nu när säkerhetsläget förbättrats sker en internetboom i Somalia. Satsningen har dock inte varit problemfri och fortfarande hindras en vidare expansion av flera svårigheter. Eftersom fasta telefonförbindelser saknas måste uppkoppling främst ske via satelliter. Och det är dyrt. En familj behöver betala tusentals kronor i månaden för satellituppkoppling, en utgift av fantasimått för de flesta somalier.
För att komma till bukt med detta har KTH i Stockholm tillsammans med en grupp afrikanska telekomforskare gått i bräschen för att bygga ett nationellt nätverk av fiberkablar. Utmaningarna har krävt att forskarna kommer med kreativa lösningar; för att avskräcka tjuvar har man grävt ned elledningar tillsammans med fiberkablarna. ”Om kabeln är elektrifierad avskräcker det koppartjuvar. Annars gräver de upp fibern och blir besvikna, eller hittar nya funktioner för fiberkabeln som att till exempel göra smycken” säger Mikael Rapp, projektledare för KTH till tidningen InternetWorld. KTH har dessutom tagit fram en solkraftsdriven internetrouter för att utnyttja de speciella förutsättningarna i Afrika söder om Sahara. Till skillnad från motsvarande routerutrustning som kan kosta upp till en halv miljon kronor, kostar den soldrivna internetroutern bara en hundradel av priset.
Men fortfarande har få privatpersoner en dator i hemmet. Istället är det lokala entreprenörer som tagit tillvara på den spirande utvecklingen. Varje dag ploppar nya internetcaféer upp. 2006 fanns det 234 cybercaféer i Mogadishu och efter internets utbyggnad har branschen bara växt. Faktum är att internetmarknaden är den snabbast växande marknaden i Somalia. Detta ger en ny inkomstmöjlighet för entreprenörer; många unga öppnar sina egna internetcaféer eller undervisar i IT-användande. Det gjorde Ali Hassan, en 20-årig somalier som tillsammans med sin bror startat ett internetcafé. ”Jag ville starta ett företag och datorer och IT är ett område jag är bra på”, berättar Ali Hassan för BBC. I Somalia, där ungdomsarbetslösheten ligger på 75 procent, välkomnas utvecklingen.
Ändå är många cybercaféägare frustrerade över pålitligheten och hastigheten hos internetleverantörerna. Som nämnt är satellituppkoppling för de flesta oöverkomligt dyrt och i väntan på att fibernätverket letar sig fram genom Somalia är de flesta internetcaféer hänvisade till att använda uppringningsmodem. Uppringningsmodem är det billigaste alternativet men också det långsammaste. Konkurrensen mellan stora telekomaktörer såsom Global Internet, Golis Telecom, Telesom och Somtel innebär dock att situationen sakta håller på att förbättras. I sin önskan att bli ledande på den snabbt växande marknaden tävlar internetleverantörerna sinsemellan om att kunna erbjuda lägst priser och bäst service. Precis som konkurrensen mellan telefonbolagen tidigare lett till att somalierna kan ringa billigt kan man skönja en liknande utveckling i internetbranschen.
Trots en surfhastighet i snigelfart får internetcaféernas tangentbord knappast stå och bli dammiga. Efterfrågan är stor, framförallt från den unga generationen. På kvällarna trängs tonåringar och unga vuxna framför skärmarna och inte olikt från ungdomar i andra länder är Facebook den mest populära hemsidan. Sedan al-Shabaab jagades ut ur Mogadishu har de strikta religiösa restriktionerna luckrats upp och fler startar ett Facebook-konto. ”Facebook tillåter Somalias ungdomar att uttrycka sig fritt utan att vara rädda” fastslår Safia Yasin Farah, en ung somalie-amerikan som jobbar för Centre for Research and Dialogue i Mogadishu, i en intervju med BBC. Förra året ökade nyregistreringen med 50 procent, något som kan förklaras med just de många nystartade internetcaféerna. Men tillgången till internet är till för mer än bara förströelse. Facebookanvändandet sägs vara en viktig del i kampen mot den utbredda analfabetismen. Skolsystemet slogs sönder under inbördeskriget och många unga har inte haft tillgång till en regelbunden skolgång. Men med mer tid framför skärmarna lär sig också fler att läsa. “Många är analfabeter men lär sig att läsa genom att använda Facebook” förklarar Safia Yain Farah.
Inte heller ska internets betydelse för demokratin underskattas. När fler och fler somalier får ta del av internetutbudet öppnas också dörren till en ny värld där människor fritt kan utbyta tankar och idéer. Under den arabiska våren spelade sociala medier en betydande roll för demokratiseringsprocessen och många menar att Instagram och Youtube har samma möjlighet att stärka den bräckliga demokratin i Somalia. Internet har inneburit att Somalia, de ungas Somalia, tagit de första stapplande klivet in i informationsåldern.
Faktaruta Somalia 2013:
Befolkningsmängd: Ca 9 miljoner
Andel av befolkningen mellan 15-24 år: 18.8 procent
Medianålder: 17.8 år för män. 17.9 år för kvinnor
Läskunnighet: Ca 50 procent av männen är läskunniga. 25 procent av kvinnorna.
Genomsnittlig utbildningslängd: 3 år