För en dryg vecka sedan hotade Obama al-Assad med vedergällning för den syriska regimens kemiska attack mot civila. Sex militärfartyg låg stadigt förankrade i östra Medelhavet, redo att anfalla. Nu har läget ändrats, en intensiv diplomati pågår och Obama har lagt planerna på en straffaktion på hyllan.
Finns det då några alternativ till en militär intervention i Syrien?
Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Urban Ahlin lyfte i en intervju i SR (4/9) upp möjligheten för en fredlig straffaktion. Han föreslår att man skulle kunna ställa al-Assad inför rätta i Haag. Berömvärd tanke, men hur realistisk är den?
Under tisdagens lansering av Bengt Nilssons Frivärldrapport ”Politik och juridik i den internationella brottmålsdomstolen” ifrågasatte Nilsson den internationella brottsmålsdomstolens (ICC) kapacitet att döma statschefer. Även om ICC kan åtala al-Assad så är det en helt annan sak att få till en dom. De senaste åren visar att den internationella brottsmålsdomstolen haft svårt att segla ett åtal i hamn.
Nilsson tog också upp svårigheten att rent fysiskt få en president att inställa sig i Haag. ICC har ingen egen poliskår som kan gripa internationella åtalade. Och en nationell poliskår lär knappast rycka in så länge den åtalade fortfarande sitter vid makten. Givet att Sudans ICC-åtalade president Omar al-Bashir fortsätter röra sig fritt på den afrikanska kontinenten med omnejd så verkar det osannolikt att al-Assad snällt skulle infinna sig i Haag. Och varför skulle han? Av pliktkänsla för vad som är rätt? Någon som använder massförstörelsevapen mot sitt eget folk bryr sig knappast om vad som är rätt eller fel.
Hur ska då det internationella samfundet, som förbundit sig att aldrig ta till kemiska vapen, få stopp på al-Assads grymheter? Just nu verkar det räcka för Obama om Syrien bara ger upp sina kemiska vapen. Men problemet kvarstår även om man skrotar massförstörelsevapnen. Själva bekymret är al-Assad och kärnan kring honom. För vad kan inte en sådan hänsynslös, internationellt normbrytande ledare göra mot civila, oavsett vapentillgång? Nedrustning är en bra och hedervärd början. Men att låta det vara tillräckligt är som att ta ifrån ett vildsint barn dess pinne och tro att det är pinnen och inte barnet som varit olydigt.