I Kina skickades 1958 en sjuttonårig flicka till arbetsläger för att ha uttryckt sin uppskattning för amerikansk skokräm. Hon anklagades för att ”dyrka och hysa blind tro på utländska, imperialistiska ting”. Kina var på väg in i en period av självpåtagen internationell isolering.
Att skriva en bok om kinesisk historia är en uppgift som kräver någon form av avgränsning. Historikern Odd Arne Westad väljer i sin bok Restless Empire, China and the World since 1750 att skildra Kina utifrån dess förhållande till omvärlden. Kinas självbild och landets syn på världen i allmänhet och västvärlden i synnerhet har länge varit speciell. Under Qing-dynastin var Kina både självcentrerat och självupptaget, vilket bidrog till dess stagnation och så småningom också till dess kollaps i början av förra seklet.
Restless Empire
Odd Arne Westad
Basic Books, 2012
Även om kommunismen i princip var en importerad ideologi var det efter tjugo år av inbördeskrig och kamp för överlevnad en inhemsk rörelse som kretsade kring personkulten av Mao Tse Dong. Inställningen till väst, som hade stött motståndaren Chiang Kaishek i den utdragna maktkampen fram till 1949, var fientlig. Och kriget i Korea några år senare, där kineser och amerikaner stred öppet, gjorde inte saken bättre. Kineserna tog förvisso misstänksamt emot hjälp från sin allierade Sovjetunionen, men den relationen gick i kras efter ett decennium.
När sedan kulturrevolutionen rasade som värst under slutet av 1960-talet gjorde Kina en djupdykning i ideologisk fanatism, vilket även satte sin prägel på kontakterna med utlandet. Utlänningar och deras kinesiska kontakter förföljdes helt öppet och egna ambassadörer kallades hem för omild ”omskolning” på landsbygden. Utländska böcker konfiskerades och allt utbyte med omvärlden reducerades till ett minimum. Detta medförde att invånarna i världens folkrikaste land och resten av världen hade relativt dåliga kunskaper om varandra.
Kinas ”antiimperialistiska” hållning vann förvisso anhängare i tredje världen, men Maos nyckfulla och i grunden chauvinistiska uppträdande medförde att dessa rörelser förlorade inflytande.
Denna isolering var emellertid inte något normaltillstånd för Kinas relationer med omvärlden under 1900-talet. Kommunistpartiet i Kina har felaktigt svartmålat allt västligt inflytande under den instabila perioden från slutet av 1800-talet fram till den japanska invasionen 1937.
Angreppskrig, opiumhandel och ensidigt påtvingade handelsvillkor framstår med rätta i dålig dager än idag, men Westad vill nyansera diskussionen. Under 1900-talets första decennier pågick en mycket intressant utveckling av det kinesiska samhället. Vetenskap, utbildningsväsende, banksystemet, militären och till och med språket reformerades tack vare impulser utifrån. Utlänningar var verksamma i Kina och många kineser utbildade sig utomlands. En modernisering hade påbörjats, men kriget med Japan slog samhället i spillror och banade även väg för tre decennier med den excentriske Mao som ledare, fram till hans död 1976.
När Kina från 1980-talet och framåt stegvis återupptog handel och utbyte med omvärlden var det framförallt USA som stod i centrum. Kina och USA har en historia av både krig och säkerhetspolitiskt samarbete och för kineserna framstår USA som en sorts ”andre”, en supermakt att både beundra, frukta, förakta, tävla med – och inspireras av. När Kina i praktiken lade kommunismen bakom sig var det intressant nog en starkt individualiserad samhällsfilosofi som tog över, snarare än en välfärdsstat av europeisk modell. Och enligt Westad hyser unga kineser ett större intresse för USA än vad till exempel unga européer eller sydamerikaner gör.
När Kina idag aspirerar på supermaktsstatus är rivaliteten med USA en naturlig företeelse. Samtidigt som ett ömsesidigt ekonomiskt beroendeförhållande har uppstått. Denna bilaterala relation, framhåller Westad, blir av fundamental betydelse för världspolitiken i framtiden. Skildringen av Restless Empire, China and the World since 1750 visar på hur Kina sett på sin omvärld historiskt och kan därmed även ge en fingervisning för hur framtida relationer mellan Kina och omvärlden ser ut.
