MIT (Massachusetts Institute of Technology) är ett av de universitet i USA som fokuserar mycket på entreprenörskap.
USA Internationellt toppar USA för sin innovationskraft. Förmågan att kommersialisera idéer är ofta högre än i många andra länder, mycket tack vare kopplingen mellan forskning och näringsliv. Sverige kan ha en del att lära från USA, skriver Micaela Löwenhielm.
USA benämns ofta som världens ledande forskningsnation och som föregångslandet för innovationskraft. I Global Entrepreneurship Monitors årliga mätning av entreprenöriell aktivitet rankas USA som nummer ett. Silicon Valley är sedan länge typexemplet på det kluster som berikat marknaden med högteknologiska tillskott under flera års tid. USA:s historia av att vara ett nybyggarland tycks fortfarande spegla den innovativa kulturen i landet.
Även Sverige har en historia av att vara ett idérikt land, med stora bidrag till den tekniska utvecklingen. Trots det tillåter inte framtiden någon att leva på gamla meriter. Tilltagande konkurrens från bland annat Indien och Kina sätter press på förnyelse i innovationslandskapet.
Innovationer kan under rätt förutsättningar slå sönder befintliga tankeramar och ersätta dem genom nya djärva omtag. Entreprenörer, egenföretagare och innovatörer är de som tillsammans har förmågan att kasta omkull gamla sanningar och ersätta dem med nya tankesätt.
I flera delar av världen satsas stora summor av offentliga resurser på att bygga ut kunskapsbanken genom satsningar på forskning och utveckling. Men ökad kunskap och hyllvärmande patent har inget värde om de inte kan göras tillgängliga på en marknad i form av en kommersiell lösning. Kunskap kommer inte per automatik att omvandlas till banbrytande innovationer. Vägen mellan idé och färdig kommersiell produkt kan därför behöva förstås bättre och då finns det behov av att stärka kompetensen att kommersialisera.
Kopplingen mellan forskning på universitet och näringsliv är ofta tydligare i USA än i exempelvis Sverige. Många universitet har samlats i kompetensintensiva miljöer där spridning av kunskap skapar både synergieffekter och stordriftsfördelar. Den nära kontakten med det lokala näringslivet är central, och avknoppningar från de ledande universiteten i nya företag är vanligare. Innovationer som föds från forskningen på universiteten kan därför enklare omsättas på en marknad om de har tillräcklig kundnytta.
McKinseys senaste Sverigerapport (Bild 33) visar att USA ligger i toppskiktet när det gäller att kommersialisera innovationer. Sverige kommersialiserar innovationer i samma utsträckning som Norge och Danmark. Problemet är att Sverige producerar näst intill dubbelt så många idéer i form av patent som Norge, men kommersialiseringen ligger i båda länderna på samma nivå. Sammantaget tyder det på att många potentiella innovationer går till spillo i Sverige.
Det privata näringslivet i USA har i regel en större nyfikenhet för universitetens innovationsutveckling. På samma sätt har amerikanska forskare inom akademin många gånger ett större intresse för marknaden. I USA tycks det mentala avståndet mellan akademi och entreprenörskap med andra ord vara mindre. Det påpekar bland andra serieentreprenören Jane Walerud under ett seminarium på Swedish-U.S. Entrepreneurial Forum, anordnat av Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI).
Walerud har affärsvana från både USA och Sverige och hon menar att få forskare i Sverige har ambitionen att lämna den akademiska världen för att bli företagare. Hon berättar också att många elever som hon handlett vid till exempel KTH har kraftfulla idéer men helt enkelt inte tar steget för att kommersialisera dem. Detta skiljer Sverige från USA. I USA är in- och utträde i forskarvärlden mer accepterat och till och med önskvärt.
Inom den amerikanska forskningsvärlden är det vanligtvis kutym att byta institution mellan doktorsstudierna och den fortsatta forskningsutbildningen. Det främsta syftet är att minska risken för medärvda föreställningar från tidigare professorer. I Sverige är detta mer ovanligt, och inte sällan påbörjar universitetsstudenter sin doktorandtjänst utan varken erfarenhet från yrkeslivet eller avbrott från institutionen där de verkar. En obekväm skarv mellan akademin och näringslivet riskerar ofta att bli en hämsko för innovationskraften. Mer empiriskt influerade universitet, som ser forskningen som en bro till förnyelse, kan därför vara eftersträvansvärt.
Rollerna som innovatör, entreprenör och egenföretagare är ofta separerade. Klusterbildningar som innefattar näringsliv, lokala politiker och forskare ökar därför chanserna att friktionen i innovationskedjan minskar. Innovatörer, som inte själva vill eller kan driva företag, kan i en klustermiljö få draghjälp av entreprenörer. I den amerikanska tidskriften R&D Magazine, som varje år listar 100 innovationer av rang, blir innovationer i samspel mellan olika aktörer allt vanligare. Privata företag i samarbete med federala laboratorier förekommer i allt större omfattning. Väloljade nätverk underlättar med andra ord både framväxten och nya innovationer av kommersialisering, samtidigt stimulerar det nyfikenheten i relationen mellan akademi och näringsliv.
Rädslan för att bryta upp från den trygga vardagen ter sig mindre i USA än i Sverige. I USA finns en utbredd öppenhet för att packa väskorna och familjen och flytta dit jobben finns. Ökad rörlighet lägger grunden för både högre grad av specialisering och större möjlighet för innovationer att kommersialiseras. En utveckling mot områden där kompetens och kunskap samlas i kluster kan på så sätt kan driva utvecklingen framåt.
Alla idéer är inte högteknologiska innovationer som kommer att förändra världen. Inte desto mindre har många mer småskaliga innovationer ett värde. Idag är drygt 60 procent av alla svenska företag verksamma inom tjänstenäringarna, något som tyder på att många av framtidens innovationer kommer att vara just tjänsteinnovationer. En innovation kan likaväl vara idén om en ny affärsprocess eller arbetsmetod, såväl som tekniskt sofistikerade uppfinningar. Innovationer bör således betraktas med ett bredare synfält än enbart med siktet inställt på nästa iPhone.
Med rätt kompetens att kommersialisera skapas jobb och välstånd parallellt med innovativa framsteg. Här har USA har ett påtagligt försprång och på det stora hela tenderar förmågan att kommersialisera idéer vara påfallande hög i jämförelse med många andra länder. Kompetensen att förse marknaden med innovativa genombrott globalt kommer med tiden att bli allt viktigare.
