Foto: Scout Tufankjian, Obama for America.
USA Sista presidentvalsbebatten mellan Barack Obama och Mitt Romney handlade om utrikespolitik. Några större skillnader kunde inte ses, menar Stefan Olsson i en kommentar till debatten. Det är istället ekonomin som kommer att avgöra valet.
Den ekonomiska politiken kommer att avgöra det amerikanska presidentvalet. Det är den mest tydliga slutsatsen man kan dra av den sista debatten mellan de två kandidaterna Barack Obama och Mitt Romney som hölls på måndagskvällen, lokal tid. Debatten skulle uteslutande handla om utrikespolitiken, men gång efter annan gled kandidaterna över till att tala om landets ekonomi. Uppenbart är att det är här striden kommer att avgöras.
Till skillnad från Sverige är utrikespolitik ett ämne som amerikaner gärna debatterar. Medvetenheten om att USA är världens mäktigaste nation gör att utrikespolitiken inte skyfflas undan. I denna valrörelse kan man dock inte se några avgörande skillnader.
Debatten täckte in de flesta frågor på den internationella agendan: Libyen, Syrien, Egypten, Iran, Israel, Afghanistan, Pakistan, Kina. Men budskapet var märkbart samstämmigt.
Syrien skulle kunna ha blivit en fråga där man hade olika uppfattning. Möjligheterna till att agera mer aktivt med att skapa flygförbudszoner finns. Men båda kandidaterna var överens om att USA inte ska ge sig in i några nya militära äventyr. Intresset för att intervenera med trupper utomlands har svalnat märkbart.
Inte heller i frågan om hur Iran ska förhindras att skaffa kärnvapen kunde någon större skillnad ses. Både Obama och Romney menade sanktioner är rätta vägen att gå. Det är samma politik som förts hittills, men som har givit ett klent resultat. Iran har inte vikt en tum från sin linje. Ändå föreslår inte utmanaren Romney att någon annan väg ska prövas.
Också synen på Kina var likartad. Så länge Kina håller sig till det internationella samfundets spelregler så är detta lands tillväxt som stormakt inte ett problem. Som båda kandidaterna konstaterade är det dock ett problem att Kina inte respekterar normala handelsregler, genom att exempelvis tillåta en omfattande piratkopiering av produkter framtagna i USA.
Den enda sakfråga vid sidan av ekonomin där en tydlig oenighet fanns var försvarspolitiken där Romney förklarade att han vill öka anslaget till försvarsmakten. Här menade Obama att anslagen har ökat under hans tid som president, och att ytterligare pengar inte skulle göra någon nytta.
Romney replikerade att USA aldrig haft en så liten flotta som nu. Den är mindre än vad man hade 1916. Obama höll med men konstaterade att man inte heller hade lika många hästar i armén längre. Nuförtiden finns det också skepp som man kan landa flygplan på. De kallas hangarfartyg, svarade han syrligt.
Men trots att kandidaterna gjorde sitt bästa för att hitta oenigheter var dessa få. Istället har ekonomin också gjorts till en utrikespolitisk fråga. USA kan bara stå starkt om dess ekonomi är stark. Sedan finanskrisen 2008 har landet inte återhämtat sig. Även detta var båda eniga om. Oenigheten ligger i hur det ska göras. Även det utrikespolitiska valet kommer således att avgöras av vem som har den mest trovärdiga ekonomiska politiken.
