DEBATT Sinaiöknen är idag laglöst område. Flyktingar från konflikdrabbade länder kidnappas ofta och deras familjer utsätts för utpressning. Sverige bör gå i bräschen för ett agerande i denna konflikt, menar Olle Schmidt (Fp).
Sinaiöknen är idag ett laglöst område. Människorättsorganisationerna har slagit larm om beduiniska ligor som håller flyktingar från Eritrea och andra afrikanska länder fångna ute i öknen. På jakt efter asyl i Israel eller kidnappade från flyktingläger i Sudan faller flyktingarna offer för beduinerna i Sinaiöknen. De har en särdeles vidrig affärsverksamhet – under tortyr ringer offren upp släktingar för att be om en lösensumma för sitt liv. Situationen i Sinai är en humanitär katastrof och det är oacceptabelt att ingen agerar.
Ökenområdet i Sinai är marginaliserat. Det är över 30 år sedan Israel återlämnade Sinai till Egypten, och fredsfördraget mellan de två länderna begränsar Egyptens möjlighet att ha säkerhetsstyrkor på plats. Efter Egyptens president Hosni Mubarak avsade sig makten för mer än två år sedan har läget förvärrats. Beduinerna lever på smuggeltunnlar till Gaza, droghandel, och människosmuggling. Närvaron av terroristgrupper har ökat och centralmakten i Kairo är kraftlös.
Något måste göras, och det snabbt. Redan förra sommaren uppmärksammades människosmugglingen i Sinai av min holländska kollega Judith Sargentini, ordförande för Europaparlamentets arbetsgrupp för ett demokratiskt Eritrea. Sedan dess har jag upprepade gångar frågat EU:s högsta representant för utrikesfrågor Catherine Ashton vad som kan göras i Sinai. Då EU:s utrikespolitik är samordnad under förutsättningen att ministrarna är överens är dessvärre Ashtons uppgift svår.
Den senaste tidens politiska tumult i Egypten sätter situationen på sin spets. Sedan militärkuppen har militanta grupper nästan dagligen attackerat polisstyrkan i Sinai. Med ekonomiska resurser och teknisk kunskap skulle EU kunna hjälpa landet att återta kontrollen över området som idag är ett lönsamt ingenmansland för människosmugglare. Dessvärre har Egypten avböjt hjälp från EU att stärka säkerheten och gränskontrollerna. Det är inte rimligt. EU har gett Egypten 449 miljoner euro för åren 2011- 2013, och vi måste försäkra oss om att pengarna används där de behövs mest, för att skydda människor livs och upprätthålla lag och ordning. Idag är de kidnappade flyktingarna helt ensamma med sina plågoandar.
Att rygga tillbaka från besvärliga uppgifter är inte ett alternativ. Sveriges utrikesminister kan tillsammans med kollegerna i EU:s utrikesråd pressa Egypten att låta FN:s flyktingorgan UNHCR använda sitt mandat i hela landet, även i Sinaiöknen. Egypten har förbundit sig att uppfylla FN:s flyktingkonvention och det ger utrymme för EU och FN att sätta tryck på landet. UNHCR:s flyktingläger i Sudan, Shagrab, har de senaste två åren rapporterat försvunnit flyktingar från lägren. Flyktingorganet uppmanade i januari i år nationella och internationella aktörer att intensifiera arbetet mot de kriminella gängen bakom kidnappningarna.
Själva kidnappningen sker utanför EU men det finns möjlighet att påverka. Många av de kidnappade har familj i Europa, och enbart i Sverige har hundratals familjer drabbats. Familjerna kan betala så mycket som 240 000 svenska kronor för att få en släkting fri, och inget vet vart alla dess pengar tar vägen. Sannolikheten är stor att de föder terroristnätverk i Nordafrika och på Afrikas Horn.
Det finns sätt att spåra pengar, och då också förövarna. Svenska regeringen borde snabbt ta upp frågan och ge den uppmärksamhet den förtjänar. EU:s polismyndighet, Europol, är ett effektivt verktyg där medlemsländer tillsammans kan sätta upp ett så kallat Joint Investigation Team. Under en period av intensivt samarbete kartläggs människosmugglarnas nätverk och kan slås ut av polis. Det kräver resurser och politisk vilja, men måste prioriteras. Svenska rikskriminalpolisen och Beatrice Ask bör genast ta kontakt med sina europeiska kolleger och Europol för att inrätta en insatsgrupp. Jag har varit i kontakt med Europols generaldirektör Rob Wainwright och han har försäkrat mig om att frågan kommer att ges största prioritet. Dörren står öppen för den svenska polisen, jag hoppas att de accepterat inbjudan.
Att just Sverige och den svenska polisen initierar en utredning är viktigt. I våras dömde Solna tingsrätt två män anslutna till människosmugglarna för utpressning. Även om straffen blev milda, skyddstillsyn respektive en månads fängelse, så är domen unik i västvärlden och visar andra EU-länder att vi kan komma åt den fasansfulla människosmugglingen. Våra egna medborgare ska inte hotas av utländska aktörer!
I slutändan handlar det om att människor inte ska behöva fly sitt hemland. Under president Isaias Afewerkis diktatur har Eritrea fallit i spillror. Tio tusentals eritreaner har i generationer bott i dessa flyktingläger i Sudan, och varje månad kommer tusentals nya asylsökande på flykt från regimens terror. Det är inte rättfärdigat att EU fortsätter ge Eritrea bistånd. Innan befolkningens rättigheter respekteras – och politiska fångar släppts – ges inte Europeiska pengar till regimen.
