Den 5 september besökte ekonomen och författaren William Easterly Stockholm och tankesmedjan Timbro. Easterly, som ofta beskrivs som en världens främsta kritiker av traditionellt bistånd, intervjuades av Fredrik Segerfeldt, svensk biståndsdebattör och författare.
Easterly inledde med sin huvudtes om varför bistånd är problematiskt. Dagens bistånd, menar han, vilar på grundantagandet att utveckling och fattigdomsbekämpning åstadkoms genom planerade lösningar:
”I verkligheten kan vi inte konstruera en perfekt plan i förväg, varje enskild situation inom utveckling och fattigdomsbekämpning kräver anpassning.”
En av huvudorsakerna till att bistånd i så stor utsträckning fallerar är avsaknaden av utvärdering av tidigare projekt. Enligt den nuvarande logiken belönas organisationer och givare utifrån omfattningen av levererat bistånd, inte utifrån resultatet. Att ansvarsskyldigheten inte ligger hos biståndsbranschen är enligt Easterly en av de främsta anledningarna till biståndets problem.
En annan svårighet som karaktäriserar dagens bistånd är tendensen till överdriven kategorisering av fattigdomsbekämpning som antingen statlig eller marknadsmässig. Denna typ av kategorisering gynnar inte utvecklingen i de avsedda länderna. Att enbart fokusera på staten eller marknaden som lösning är att ytterligare falla i planeringsfällan och tro att fattigdom bekämpas genom förhandskonstruerade lösningar. Såväl det statliga som marknadsorienterade perspektivet utelämnar viktiga perspektiv så som politiska rättigheter och demokrati.
”Frihet är inte ett ideologiskt begrepp som tillhör antingen högern eller vänstern, det är svårt att dela upp mellan stat och marknad. Frihet är ett helhetskoncept som ger människor rätten att bestämma över sin egen framtid.”
William Easterly, född 1957 är professor vid New York University och en av världens främsta utvecklingsekonomer och biståndsdebattörer. Easterly har bland annat skrivit den omdiskuterade boken ”Den vite mannens börda. Varför västerlandets ansträngningar att hjälpa resten av världen har gjort så stor skada och så liten nytta.” (SNS förlag 2008)
