När tankesmedjan Frivärld bildades på våren 2011 var det med en känsla av att utrikespolitiken inte tilläts ta tillräckligt mycket plats i det offentliga samtalet. Vi som arbetar med internationella frågor märker dagligen att det finns ett stort intresse att diskutera utrikes- och säkerhetspolitik, både bland makthavare och hos allmänheten. Men vi märker också en frustration. Var förs den utrikespolitiska debatten? Vart vänder man sig för att få initierade kommentarer, analyser och ögonblicksbilder från olika delar av världen? Och varför är det så få som vågar ta ställning?
Frivärld vilar på en värdegrund av frihetliga ideal. Vi tror på fria samhällen, fria individer och fria marknader. Men vi tror också att dessa världen är absoluta, att de är giltiga i alla tider och på alla platser och att de är värda att försvara.
Under detta tak ryms ett brett spektrum av åsikter, partitillhörigheter och ideologiska etiketter vilket skapar en dynamisk och fri miljö – inte bara i idén utan också i praktiken. Kanske är det just denna dynamik som utmärker tankesmedjan som fenomen?
Med Frivärld Magasin hoppas vi kunna skapa en naturlig plattform för utrikespolitiska diskussioner och analyser. I dessa spalter kommer du framöver att hitta genomgångar av konflikter, bevakade som underbevakade, djupdykningar i regioner och tydliga ställningstaganden. Vi hoppas att du skall finna den läsning vi har att erbjuda intressant och att du låter oss utmana dina föreställningar om hur världen ser – och borde se – ut.
Världen är en bättre plats i dag än den var för tio, tjugo eller trettio år sedan. Den globala systemstriden som för bara något årtionde sedan plågade inte minst vårt eget land är över, och demokratin har gått segrande ur kampen. Nationalistisk och religiös extremism till trots finns inget samlat alternativ som på allvar hotar den liberala demokratins status som förhärskande samhällsordning. Fler och fler länder anammar marknadsekonomiska system, vilket sakta men säkert leder till modernisering och fattigdomsutrotning. Andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom minskar för varje år.
Samtidigt finns anledningar till oro. I Mellanöstern och Nordafrika vinner auktoritära åter idéer ny mark. I Ryssland, liksom i flera andra tidigare sovjetstater, inskränks yttrandefrihet och demokratiska rättigheter i en oroande takt, samtidigt som Putinregimen tycks blicka rosenögt mot gamla tiders imperialism. Den kinesiska modellen, som förvånansvärt framgångsrikt kombinerar ett auktoritärt styre med ekonomisk utveckling, leder inte bara till nya stormaktsambitioner utan också till beundran från andra länder i begrepp att lämna fattigdomen bakom sig en beundran som på sikt kan leda till att totalitära system cementeras och demokratiska genombrott uteblir. Men även på våra egna bakgårdar skakar frihetens grundvalar. I spåren av den ekonomiska krisen vänder människor återigen blickarna mot såväl höger- som vänsterextrema ideologier.
Några av dessa frågor berörs redan i detta första nummer av Frivärld Magasin. Nästa nummer av magasinet publiceras den artonde september, därefter publiceras nytt material varje tisdag. Vi i redaktionen hoppas att du uppskattar vad vi har att erbjuda och att du väljer att återkomma både ofta och länge. Och kanske vill du själv delta i debatten?
