DEBATT I skuggan av åtstramningspaket och bankunioner finns allt starkare krafter som vill försvaga våra mest grundläggande värderingar. EU:s regeringschefer måste därför våga diskutera hur vi skyddar de mänskliga rättigheterna, skriver Arba Kokalari (M).
På onsdag samlas EU:s regeringschefer för ännu ett toppmöte i Bryssel. På dagordningen står bland annat energifrågan och hur man förhindrar skatteflykt. Samtidigt ser vi på flera håll att människorättssituationen inom Europa har allvarliga brister. EU:s regeringschefer måste under toppmötena också våga diskutera hur vi agerar för att skydda mänskliga rättigheter inom Europa. De EU-länder som inte respekterar grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska principer måste ställas till svars.
Den ekonomiska krisen i Europa har inte bara skapat stor arbetslöshet och oro för framtiden bland Europas medborgare. I skuggan av diskussioner om åtstramningspaket och bankunioner finns det allt starkare krafter som vill utmana och försvaga våra mest grundläggande frihetliga värderingar som respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. Det finns ett antal varningssignaler för EU:s ledare att uppmärksamma gällande människorättssituationen:
1. De senaste årens ekonomiska kris har inneburit att pressfriheten minskat i Europa. Allra tydligast är det hos de värst drabbade krisländerna. Enligt Freedom House pressfrihetsindex har media i både Grekland och Ungern nedgraderats till delvis fria. Ungern har i flera år kritiserats för de nya lagar som inskränkt media. Men även i Frankrike, Italien och Slovakien har pressfriheten försämrats de senaste åren.
2. Över hela EU finns en utbredd diskriminering och våld mot minoriteter som romer. Även om EU-kommissionen har fördömt diskrimineringen så blundar flera EU-länder för att ta tag i problemet. Även situationen för HBT-personer är illa. I en EU-rapport som släpptes nyligen uppgav ungefär var fjärde av de tillfrågade att de blivit utsatta för attacker och våldshot de senaste fem åren på grund av sin sexuella läggning.
3. Nyligen presenterades siffror av EU-kommissionen om hur utbredd människohandeln är i Europa. Idag är cirka 23 600 människor i EU utsatta för människohandel, främst trafficking. Och de flesta är kvinnor. Se senaste åren har människohandeln ökat med ungefär 20 procent. Samtidigt fälls allt färre för detta brott och vara sex EU-länder har infört de regler för att komma åt människohandeln. Det är en alarmerande utveckling som visar att många EU-länder inte tar frågan på allvar.
Den minskade pressfriheten, den utbredda diskrimineringen och våldet mot romer och HBT-personer samt den ökade människohandeln visar att EU och dess medlemsstater måste ta ett större krafttag för att skydda de mest grundläggande rättigheterna i Europa. Sverige är ett föregångsland på området och bör ta ledartröjan för att sätta press på både EU-kommissionen och EU-länderna att börja agera. Det är mycket snack om vikten av att skydda mänskliga rättigheter, men siffrorna visar att det är brist på handlingskraft.
EU som internationellt skryter om att vara en skyddsvakt för mänskliga rättigheter och demokrati måste kunna leva upp till dessa värderingar även på hemmaplan. Det handlar om EU:s trovärdighet som demokratifrämjare i världen genom de diplomatiska kontakterna, biståndet och handeln. Men först och främst handlar det om att EU:s medborgare måste kunna känna en trygghet i att de mest grundläggande fri- och rättigheterna, det som sammanförde Europa när EU bildades, fortfarande skyddas och tas på allvar av EU:s ledare.
