Idag är det 9 maj – Segerdagen. Så heter den i Ryssland. Det var den dag då Tyskland kapitulerade för Sovjetunionen. Den firas sedan dess som nationell högtid. Jag vill därför ta tillfället i akt och skriva berömmande ord om detta land. Det finns ett annat Ryssland än det Vladimir Putin står för. Det hålls tillbaka, men kan om det bara släpptes fritt göra Ryssland till en stormakt igen, inte en militär stormakt, utan en kulturell, vetenskaplig, ekonomisk stormakt. Värd att respektera.
Det Ryssland jag pratar om är Dostojevskijs, Tolstojs, Tchaikovskijs, Rachmaninovs, Kandinskijs, Chagalls, Repins, Tjechovs, Gogols, Brodskijs, Stravinskijs, Sjostakovitjs, Musorgskijs, Prokofjevs, Bulgakovs, Solzjenitsyns, Sjolochovs, Pasternaks och Pusjkins Ryssland.
Ryssland har producerat otroligt mycket fin kultur och arvet gick inte förlorat trots den kommunistiska epoken. Den klassiska borgerliga kulturen var paradoxalt nog något som kommunisterna ändå satte värde på.
Ryssland har också alltid varit ett land där man sätter naturkunskap och matematik högt. I samma anda har Ryssland även fostrat flera världsmästare i schack.
Det ryska folket är intelligent och bildat. Det har alla förutsättningar för att återigen bli ett ledande land inom litteratur, musik, konst, ekonomi och vetenskap. Rysk teknologi skulle vara lika vanligt som amerikansk, tysk eller svensk. Svenska teknologstudenter skulle stå i kö för att få läsa i S:t Petersburg.
Men det är inte så Ryssland har utvecklats sedan Sovjetunionen föll. Landet har visserligen återhämtat sig ekonomiskt, men det finns ingen dynamik i landets ekonomi och kulturella liv. Moskva och S:t Petersburg är inte som London, New York eller Berlin.
Ryssland lever istället på att exportera gas och olja och leds av en president som sörjer Sovjetimperiets fall och drömmer om fornstora dagar. Man investerar kraftigt i sin militär och muckar gräl med sina grannar, och tror att detta ska göra landet stort igen. Korruptionen är överallt och regeringen är oförmögen att göra något åt den. Istället inskränker den befolkningens fri- och rättigheter. Skurkar går fria och sanningsökande journalister mördas.
Men om Ryssland väljer samma väg som Sverige och andra europeiska länder har gjort kommer landet istället att blomstra. Det som har gjort Europa rikt är inte auktoritära ledare utan det rakt motsatta. Vi har låtit människor leva och verka som de själva vill. Fria samhällen är som växthus för kreativitet. Konst och vetenskap utvecklas inte av politiker utan av människor som får följa sina egna huvuden. Processen går inte att styra men resultatet är fantastiskt.
Ryssland har alla förutsättningar för att bli ett samhälle där kreativiteten flödar. Historien visar att folket är rikt på talanger och har sedan gammalt en fin bildningstradition. Alla förutsättningar finns. Men Vladimir Putin och hans vänner i Kreml släpper inte loss talangerna. De är istället rädda för dem.
Allt detta är djupt tragiskt. Men det vittnar ändå om att en annan framtid är möjlig. Det kan komma en tid då Ryssland återigen är en kulturell och ekonomisk stormakt, där militär aggression ses som något som hör en förfluten tid till, och där landet respekteras, inte för sin våldsmakt, utan för sin konst, musik, litteratur, vetenskap, teknik. Ett annat Ryssland är möjligt.