RYSSLAND Medan Sverige gick in i sommarkoma noterades två viktiga framsteg i arbetet för rättvisa i fallet Magnitskij, den ryske affärsadvokat som torterades till döds i fängelse 2009 efter att ha avslöjat grov korruption med hög officiell inblandning.
I den amerikanska senatens utrikesutskott vittnade den 13 juni den ryske oppositionsledaren Boris Nemtsov om den försämrade situationen för politiska fri- och rättigheter i sitt hemland. Han hävdade att läget efter Putins återkomst till presidentmakten i maj förra året gått från auktoritärt styre till en öppet repressiv fas. All opposition mot Kreml betecknas nu som utländskt spionage. Utländska försök att återgå till en slags ”realpolitik”, inklusive amerikanska nedrustningstrevare, uppfattas nu av regimen bara som tecken på västs svaghet och lockar till ny aggression både hemma och utomlands.
Nemtsov lyfte fram ett exempel på motsatt agerande, den amerikanska lagstiftningen Magnitsky Act som medger sanktioner mot listade ryska medskyldiga i processen mot Magnitskij. Det är förbrytare som ostraffade och befordrade kunnat berika sig själva på det företagsbedrägeri som är grunden för skandalen. ”Det är den mest pro-ryska lag som stiftats i något utländskt parlament”, hävdade Nemtsov i senaten och påpekade att trots en massiv propagandakampanj från Kreml stöder en majoritet av ryssarna lagen, 44 procent mot 21, enligt en nyligen genomförd undersökning från det oberoende Levada-institutet.
”Det är vår sak som ryska medborgare att åstadkomma demokratiska förändringar i vårt land. Det kan inte göras utifrån. Men om USA vill visa solidaritet med det ryska folket är ett sätt att implementera lagen fullt ut”, konstaterade Nemtsov och pekade på att antalet skyldiga är betydligt fler än de hittills listade namnen.
Den 25 juni togs ett nytt steg även i Europa. Då presenterade Andreas Gross (soc) rapporten ˮRefusing Impunity for the Killers of Sergei Magnitskyˮ för Europarådets parlamentariska rådsförsamlingens MR-utskott. Efter ett halvårs studium av tortyren, dödsfallet och myndigheternas mörkläggning i fallet fördömer Gross över 41 detaljerade sidor den ryska regimens agerande. Han avfärdar i tydliga ordalag officiella ryska förklaringar och understryker att det finns bevis för att de ansvariga fortsatte begå liknande företagsstölder med tillhörande skattebrott efter Magnitskijs död.
Gross sammanfattning kunde inte vara mer förödande för Kreml:
ˮI am personally convinced that this crime was not committed or in any way aided or abetted by Mr Magnitsky, but by a group of criminals, including the persons he had accused before these persons took him into custody, where he died.”
Därmed faller också grunden för Putins fortsatta vendetta mot Magnitskijs dödsbo och arbetsgivare. Hela Kremls hantering underkänns:
ˮThis result – complete ˮimpunity of the killers of Sergei Magnitsky”, as it is formulated in the title of the motion underlying this report – is simply unacceptable… This result should first and foremost be unacceptable for the Russian people and the Russian state… The international community must not accept the outcome of this case so far. In the interest of the Russian people themselves and of their state, corrupt officials must not be allowed to plunder state property whilst brutally silencing those standing in their way, with impunity.ˮ
Fakta på bordet, alltså. Vackert så; dock återstår att se vilka slutsatser Europarådets parlamentariker drar när en resolution i ärendet ska antas under hösten. Ryssland har stöd från andra stater som inte vill bli kritiserade och kan bygga en blockerande minoritet (två tredjedels majoritet krävs för bindande rekommendationer). Det kan minska chanserna att få medlemsstaterna att anta egna motsvarigheter till The Magnitsky Act, vilket skulle glädja Putin.
I det arbetet vore det bra om den svenska regeringen drev på saken i ministerrådet.
Desto viktigare blir detta efter att en rysk domstol den 10 juli avkunnade dom i målet mot den döde och hans arbetsgivare. Med tanke på att ryska domstolar nästan alltid går på åklagarens linje – man vågar inte annat – var utgången given; domare Alisov fann som väntat att Magnitskij hade gjort sig skyldig till skattefusk innan han ramlade ihjäl sig på sina torterares batonger i fängelset 2009. Även hans chef, affärsmannen William Browder, dömdes i sin frånvaro för samma brott till nio års fängelse.
Till skillnad från de politiska skenrättegångarna under Stalintiden gör de dömda i detta fall motstånd, Magnitskij även efter sin död. Kremls försök att med en fejkad rättegång skydda de skyldiga till de brott som föregick hans död stärker bara hans sak, världen runt.
Läs Frivärlds briefing ”Brott och straff i Ryssland: Fallet Magnitskij”
