Efter den tragiska båtolyckan utanför den italienska ön Lampedusa, där nästan 200 flyktingar tros ha drunknat, har en nationell sorgedag utlysts i Italien. Landet uppges vara chockat och bedrövat, kontor hålls stängda och i skolorna hålls en tyst minut för att hedra de döda.
Men vad hände med att hedra de levande?
För har man väl undgått fattigdom och förtryck, lagt sitt liv i händerna på människosmugglare och sedan överlevt båtfärden över Medelhavet, så kan det hända att ens stundande öde inte är mycket bättre. Att leva som illegal immigrant i Italien(få personer ges uppehållstillstånd) är nämligen att leva under mycket svåra förhållanden.
Under Berlusconis tid som premiärminister drev det nyfascistiska partiet Lega Nord igenom ett ”säkerhetspaket”. Paketet innebär att den som uppehåller sig olagligt i landet riskerar upp till fyra års fängelse. Uniformerade medborgargarden tillåts patrullera gatorna med ursäkten att någon måste ”skydda” de italienska kvinnorna. Att hyra ut en bostad till en papperslös kan leda till att bostaden inte bara beslagtas utan även till böter på 100 000 kronor och fängelse i tre år.
Italien har förvisso ett ogynnsamt läge med sin geografiska närhet till Afrika. Landets ekonomiska och politiska kaos har skapat både en oförmåga och en ovilja att ta hand om de stora invandringsströmmarna. EU:s motvilja att dela ansvaret har lett till att Italien ensamt – i sällskap med Cypern och Malta – måste tackla invandringsfrågan.
Det må så vara att Italien har ett visst fog för sin frustration. Men att landets politiker utlyser landssorg för de flyktingar som dör samtidigt som de skapar lagar menade att sätta skräck i de som överlever – är inte det bara hyckleri?
