INTERVJU Frivärld Magasin har intervjuat riksdagsledamoten Henrik von Sydow (M) med anledning av hans nyligen presenterade PM: ”Förslag till FN-reformer för förstärkta resultat – initiativ i New York för att leverera på fältet”.
Varje år bidrar svenska skattebetalare med drygt åtta miljarder kronor till FN:s institutioner och verksamheter. Det gör Sverige till organisationens sjunde största bidragsgivare och en finansiell maktfaktor i FN-organens styrelser och fondernas kommittéer.
Så inleds PM:et ”Förslag till FN-reformer för förstärkta resultat – initiativ i New York för att leverera på fältet” skrivet av Henrik von Sydow som en del i att följa upp de riksdagsbeslut som ligger till grund för svenska statens anslag till FN. Henrik von Sydow är ordförande i riksdagens skatteutskott och var hösten 2012 riksdagens delegat till FN:s generalförsamling.
Du har byggt ditt PM på en serie samtal och möten med företrädesvis FN-anställda, journalister och företrädare för NGO:s och tankesmedjor. Om du får göra en kort sammanfattning, vad är ditt främsta syfte med skrivelsen?
– Det är viktigt starta samtal om hur varje skattekrona till FN bättre kan användas för att åstadkomma mer av fredsfrämjande insatser och till mer fattigdomsbekämpning. Det tas steg i rätt riktning just nu, med en samlad agenda kan Sverige tillsammans med andra se till att stegen blir större och tas i snabbare takt. Det är nödvändigt med reformer i New York för att FN ska leverera mer på fältet.
Vad anser du vara Sveriges roll i detta?
– Sverige ska spela en viktig roll som finansiär, kvalitetssäkrare och stå för värderingar om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstat. I vår egenskap av stor finansiär måste vi medverka till att ökad kvalitet, resultat och effekt är viktiga mål i arbetet med möjliga FN-reformer.
Jag tror vi kan bidra med en agenda som är mer trovärdig än bara en kontrollagenda eller en besparingsagenda. Vi ska driva samtal som ställer krav på resultat – och samtidigt med trovärdighet ge FN förutsättningarna att nå målen.
Centralt för ditt PM tycks vara en förändring av FN:s utgifter. Du vill se en ökad effektivitet och kvalitet i verksamheten. Vilken är den viktigaste åtgärden för bättre resultat?
– Det är flera faktorer som spelar roll. Det är i grunden viktigt med en mer strategisk finansiering av FN med mindre av öronmärkta bidrag som fragmentiserar organisationen. Tydligare målsättningar tillsammans med ökad öppenhet om resultaten är också en nyckel till ökad kvalitet och effektivitet i FN:s verksamhet.
Sedan är det viktigt med reformer som också stärker FN:s legitimitet. Höj pensionsåldern för FN-tjänstemän, ställ krav på tjänstgöring på fältet för befordran av tjänstemän och sätt stopp för alla dyra business class-biljetter. Det är reformer som både ökar effektivitet och legitimitet, det är viktiga symbolreformer.
Du vill se skärpta krav på kvalitet och hållbarhet i FN:s upphandling. Hur går man till väga för att kontrollera detta?
– Det är ett svårt men viktigt arbete. Faktorer som hållbarhet och kvalitet måste väga tyngre i FN:s omfattande upphandlingsprocesser. Vill vi ha valuta för pengarna måste kriterierna omprövas och styras till tjänster och varor som har viss livslängd. Vi som gillar FN och finansierar en väsentlig del av verksamheten måste också ställa krav på att FN:s upphandlingar ska vara verksamt för en hållbar utveckling och kvalitet i verksamheten.
Finns det inte en fara för att skapa fler utgiftsposter?
– Med en betoning på ökad kvalitet och hållbarhet som prövas i en livkostnadsanalys i upphandlingen kommer vi bort från slit och släng-kultur, vilket i sig är enormt kostsamt. Med tydligare livskostnadsanalys minskas också riskerna för korruption vid upphandlingen.
Du tar upp svårigheter med förändringar av multilaterala organisationer. Vad består dessa i och hur kommer man bäst åt problemen?
– Det är förstås väsentligt lättare att formulera vad och vilka reformer som bör uppnås snarare än hur reformer kan åstadkommas. Det är besvärligt med förändringar av multilaterala organisationer och en renodlad besparingsagenda möts med misstro. Samtidigt tas nu också steg i rätt riktning. Den tendensen kan förstärkas med fler förslag på bordet och med det ökade möjligheterna till reformer som åstadkommer bättre effekt av FN-arbetet.
Fler ögon vilar nu på FN och dess prestationer nu när Bric-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) blir allt större bidragsgivare; vad får det för konsekvenser, anser du?
– Det är en intressant aspekt också i det här sammanhanget, i takt med att Bric-länderna blir mäktigare bidragsgivare ökar också intresset hos dem av ökad kvalitet och stärkt resultat i FN:s verksamhet. Det tas nu också steg i rätt riktning, nu finns moment att ta större steg och i något snabbare takt. Det skulle åstadkomma mer av FN:s utvecklingsarbete, mer av fredsfrämjande insatser och mer av fattigdomsbekämpning.