Foto: Christiaan Triebert/Flickr
UKRAINA Den tidigare ukrainske presidenten Viktor Janukovytj har på sista tiden backat och gjort eftergifter och har till och med utlyst en nytt presidentval i maj. Men trots detta är oppositionen inte nöjd. Inte på långa vägar.
Lördagen var en synnerligen framgångsrik dag för oppositionen, då Janukovytj av parlamentet avsattes som president och oppositionsledaren Julia Tymosjenko släpptes ur fängelset. Trots hennes till synes dåliga hälsa har hon valt att engagera sig som en av de ledande i oppositionen. Synen på henne är dock delad och de modiga revolutionärerna på gatorna har utmanat henne om att vara en ikon för regimens motståndare. Även den regimtrogne talmannen Volodymyr Rybak lämnade i lördags sin plats. Därefter blev det en lugn natt, men i skrivande stund är det ingenting som tyder på att lugnet förblir.
Att oppositionen för närvarande är enad beror i huvudsak på att de har en gemensam fiende. Det finns i nuläget helt enkelt inte något utrymme för interna politiska stridigheter. Men även om oppositionens framgångar håller i sig är det ytterst naivt att tro att den kommer att hålla sams, särskilt efter ett eventuellt maktövertagande.
Oppositionsledarna Arsenij Jatsenjuk, Vitalij Klitjko, Oleh Tjahnybok och numera också Julia Tymosjenko är en brokig skara som visserligen kan enas i sin kamp mot Janukovytj och den i övriga mångt och mycket korrumperade statsmakten. Men förutom detta spretar åsikterna åt olika håll. Inte minst kan nämnas att Tjahnybok är partiledare för det radikalt nationalistiska partiet Svoboda – ett parti som har täta kontakter med Svenskarnas parti. De blodiga gatustriderna skulle förmodligen minska efter en snabb oppositionell seger, men att tro att konflikterna därefter skulle ebba ut är att hoppas på för mycket; snarare skulle konfliktens fokus komma att förskjutas.
En annan viktig fråga som kommer att påverka landets framtid är hur den östra delen av Ukraina – där landets stora ryska befolkning bor och ditt Janukovytj misstänkts ha flytt – kommer att ställa sig i presidentvalet. Den numera avsatte presidenten har där sitt allra starkaste stöd – vilket i huvudsak beror på hans stöd till Ryssland – och Ryssland med president Vladmir Putin har intressen i området är ingen hemlighet. Dels finns det fyndigheter i området som Putin av förklarliga skäl vill ha kontroll över, dels riskerar ett västvänligt Ukraina att innebära att Ryssland eventuellt kan få Nato ända in på gränsen. Det går att dra flera paralleller med Rysslands agerande i krigets Syrien.
Det är inte mycket som tyder på att Janukovytj kommer att ge upp. Hans framtid hänger dock som sagt i slutändan på andra aktörer och på om oppositionen är lika framgångsrika veckan som kommer. Att vi i framtiden kommer att få se ett delat Ukraina är inget omöjligt scenario. Men än så länge är det endast lojaliteterna som går isär.
