Jag har lite svårt att förstå att folk förfasas över nomineringen av Vladimir Putin till Nobels fredspris och – faktiskt – att tidningar ens bemödar sig att skriva om det. Den som nominerat Putin tycks alltså vara Josef Kobzon, legendarisk smörsångare och dumaledamot för Putins parti Enade Ryssland.
Nomineringsprocessen tillåter – bland annat – alla parlamentariker att föreslå pristagare för den norska kommitté som fattar beslutet. Och i egenskap av parlamentariker kan Kobzon föreslå sin egen partikamrat och president, inget konstigt med det.
Kobzon är (Eller har kanske varit? Vad säger de ryskkunniga läsarna?) för övrigt också vice ordförande i Dumans utskott för informationspolitik, i mina öron en misstänkt eufemism för ”propaganda”. Och nog lyckas smörsångaren med sitt propagandauppdrag i och med nomineringen. Det är inte varje dag en dumaledamot lyckas lobba in en nyhet om Putin som fredsbejakare i New York Times.
Återstår att se om Nobelkommittén håller huvudet kallt. Har den lika dåligt omdöme som den haft de senaste åren kanske den går på Kobzons PR-trick trots allt.
