Under årets upplaga av Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tydliggjorde Socialdemokraternas Stefan Löfven att nästa internationella insats Sverige deltar i ska vara ledd av FN. Enligt honom behöver de FN-ledda fredsoperationerna våra resurser, vår utrustning och vår personal. Och visst kan man riktigt se bilden framför sig? Svenska män och kvinnor. Blåa baskrar. Fred.
Men har Socialdemokraterna klart för sig att för att nå fred kan man behöva gå igenom krig?
Med tanke på att politiker på vänsterkanten av hävd brukar motsätta sig interventioner med argumentet att det skulle vara någon slags nyimperialism för vapenglada västerlänningar kan man fråga sig ifall Löfven har koll på vad en ”FN-ledd fredsoperation” faktiskt kan innebära.
Humanitära interventioner, att med militär personal skydda fred och mänskliga rättigheter, är en djup och bred verktygslåda. Ett verktyg kan vara att låta soldater dela ut förnödenheter, ett annat kan vara att upprätta tältläger, ett tredje att skydda minoritetsgrupper från våld. Ett fjärde kan vara regelrätt krigsföring.
Ett exempel på just en sådan fredsoperation tas nämligen upp i en FOI-rapport med titeln ”The United Nations at war in the DRC”. Det handlar om MONUSCO i Demokratiska Republiken Kongo, ledd av FN sedan 2013. MONUSCO:s uppgift är att arbeta ”inom ramen för FN:s fredsfrämjande insats i landet”. Det låter fridsamt. Läser man vidare förstår man att fred förvisso är målet men medlet är betydligt mer krigiskt. MONUSCO har nämligen ”ett mandat som inkluderar rätten att använda våld för att neutralisera beväpnade grupper genom offensiva militära operationer”. Vidare kan man läsa ”att neutralisera beväpnade grupper genom offensiva militära operationer innebär att insatsbrigaden kan komma att använda våld på ett sätt som bara krigets lagar kan reglera”.
Jag vet, det kan låta motsägelsefullt att föra krig i fredens namn. Men i vissa, särskilt tragiska situationer, är det inte bara logiskt utan också nödvändigt. Och, vilket empirin har visat, även framgångsrikt när det kommer till att rädda oskyldigas liv. Mer om detta finns snart att läsa i en rapport jag skrivit för Frivärlds räkning.
Poängen är alltså denna: en FN-ledd fredsoperation är inte bara att vakta vallokaler och dela ut medicin, även våld är en del av fredsbevarandets natur. En operation kan mycket väl innebära att man måste döda andra människor. Frågan är – vet Löfven och hans partikamrater om det?
